Det började med faderns ärvda kikare, en liten anteckningsbok i fickan och Björn Ursings klassiska fågelhandbok som var lätt att ta under armen. Henrik Smith bestämde sig tidigt för att ta reda på saker och ting själv och gick på upptäcktsfärder bland hagmarker och granplanteringar utanför Vitaby på Österlen. Naturintresset var fött. Några år senare stärktes det när han såg bilder på en skjuten varg, Sveriges sista på 1960-talet, vilket blev en gripande upplevelse. Studier i biologi och forskning om starar följde.
Miljöpatos och engagemang
Numera har professorn i zooekologi en meritlista så lång att endast en bråkdel får plats i faktarutan här intill. Hundratals vetenskapliga artiklar bär hans namn. Många handlar om hur den biologiska mångfalden påverkas av klimatförändringar och ett förändrat jordbrukslandskap. Det är tydligt vad som driver honom.
– I botten är det mitt miljöpatos. Vi har stora samhällsproblem som behöver lösas, så jag har alltid gått in med mycket engagemang. Att jag har kunnat utföra saker beror på att jag har omgett mig med så duktiga människor, säger han.
I slutet av 1990-talet byggde Henrik Smith upp en ny typ av utbildning i miljövetenskap där den tvärvetenskapliga inriktningen blev viktig. I den andan lade han också grunden för det som i dag är Centrum för miljö- och klimatvetenskap, CEC, på universitetet. Han startade forskningsmiljön BECC, fokuserad på biologisk mångfald och ekosystemtjänster, och profilområdet Naturbaserade framtidslösningar.
Tiondels grad spelar roll
Tvärvetenskap och samverkan med det omgivande samhället löper som en röd tråd genom initiativen.
– Vi behöver expertis från flera områden för att lösa våra utmaningar. När det gäller klimat och biologisk mångfald är det helt avgörande att vi tittar på dem tillsammans.
Att genomsnittstemperaturen på jorden slår nya rekord medan förlusten av biologisk mångfald riskerar att sluta med ett sjätte massutdöende kan förstås få den bäste att tappa hoppet. Men Henrik Smith blir snarare än mer angelägen att nå ut med forskning och kunskap.
– Vi måste ha ambitiösa mål för våra barn och barnbarn. Varje tiondels grad och varje utrotningshotad art som räddas är betydelsefull. Jag söker fortfarande min inspiration i naturen och när jag ser hur ett fantastiskt ställe förvandlas till kalhygge svider det i själen. Jag känner ännu tydligare att det vi gör här är väldigt, väldigt viktigt.
Medarbetare vittnar om hans strategiska förmåga och beskriver honom som en visionär som ”tänker fruktansvärt snabbt, lyckas få ned det på papper och kan prata för sin sak”. Simultankapaciteten. Omtanken och det varma hjärtat. Jobbet som utförs på alla möjliga och omöjliga tider. Och så effektiviteten, exemplifierad i en ”Smithsonian Dictionary” som kollegorna skämtsamt utformat. En nyckel till hur man tyder hans mejl som kan bestå av endast en bokstav såsom j, n, b, k eller ett utropstecken. (Betydelsen är troligtvis ja, nej, bra/beslut/budget och ok/kanske.)
Arbete och fritid
Själv är han mest nöjd med att han har inspirerat många studenter, att han lyssnar på kollegor och försöker skapa en kollegial atmosfär. Han är mindre nöjd med sin oförmåga att skilja på arbete och fritid.
– Det är knappast till mig man ska komma för att diskutera den senaste filmen, om jag säger så. Har jobbet varit värt sitt pris? Jag vet inte. Å andra sidan är ju detta följden av ett emotionellt engagerande och extremt tillfredsställande arbete. Så jag är också lyckligt lottad.
Nu har Henrik Smith fyllt 67 och avslutar sina officiella uppdrag ett efter ett, men fortsätter oförtröttligt att forska och driva projekt. Vad vill han ha mer tid till? Stunder i naturen och umgänget med barnbarnen, som att bygga lego och ta med dem till dammen för att spana in buksimmare och trollsländelarver. Finns det hopp om att någon följer i hans fotspår?
– Alltså, man vet aldrig. Men en av elvaåringens högsta drömmar är faktiskt att få se en varg i verkligheten!