Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) reformeras regelbundet och nu pågår arbetet inför nästa programperiod som börjar 2028. Inför det har AgriFood Economics Centre, ett samarbete mellan SLU och Lunds universitet, analyserat vad som skulle hända om jordbruksstöden skulle förändras.
– Syftet är att komma in med ett underlag till arbetet med nya GJP utifrån ett svenskt perspektiv. Om vi ska nå de övergripande målen med jordbrukspolitiken utan att budgeten utökas kan det krävas en omfördelning av stöden, säger Mark Brady, nationalekonom på AgriFood och Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och en av forskarna bakom rapporten.
Riktade stöd bättre
En betydande del av dagens stöd till jordbruket utgörs idag av inkomststöd. I rapporten tittar forskarna på vad som skulle hända om man omfördelade stöd från inkomststöd (gårdsstödet och nötkreatursstödet) till riktade stöd som gynnar (i) små gårdar (omfördelningsstöd), (ii) gårdar i områden med naturliga begränsningar att driva jordbruk (kompensationsstöd) och (iii) biologisk mångfald (ersättningen till naturbetesmarker). Frågan är hur en omfördelning från inkomststöd till dessa riktade stöd skulle påverka livsmedelsproduktionen, jordbrukets konkurrenskraft och jordbrukets miljöpåverkan i Sverige och i EU. I Sverige studeras vilka effekterna skulle bli i två olika typer av landskap med olika förutsättningar för jordbruk, slättbygd och skogsbygd.
– Regioner är olika när det gäller produktionsförhållanden och miljöpåverkan. Därför är det bättre med riktade stöd och ersättningar än med dagens generella inkomststöd, säger Mark Brady.
Genom att omfördela stöden kan resurser till den sortens riktade stöd frigöras, poängterar han.
Vad som produceras påverkas
Några av slutsatserna i rapporten är att:
- Den totala livsmedelsproduktionen inte är beroende av dagens nivå på direktstöden, varken i EU eller Sverige. Sveriges självförsörjningsgrad och konkurrenskraft påverkas mycket lite om direktstöden sänks.
- Den nuvarande nivån på direktstöden påverkar främst vad som produceras. Nötkreatursstödet i Sverige bidrar till ökad nötköttsproduktion. Om stödet skulle sänkas skulle produktionen kopplad till nötkreatur minska, men inte den totala jordbruksproduktionen, eftersom annan produktion skulle öka.
- Gårdsstödet bidrar till att hålla lågproduktiv jordbruksmark i bruk, mark som annars skulle överges. Forskarna betonar att stöd behövs för detta syfte, men visar att en omfördelning av stöd motverkar den förlust av jordbruksmark som en sänkning av gårdsstödet skulle medföra.
- Att ta bort, eller minska, nötkreatursstödet och därmed minska produktionen kopplade till nötkreatur skulle föra med sig en minskning av metanutsläpp. Detta utan att arealen naturbetesmark minskar. Detta innebär att man skulle kunna minska metanutsläppen och, samtidigt, bibehålla naturbetesmarkernas bidrag till den biologiska mångfalden.
Tydliga miljövinster
I praktiken skulle omfördelningen av stöd som analyserats i rapporten innebära att jordbruk i högproduktiva regioner som slättbygd skulle få lägre stöd och jordbruk i lågproduktiva regioner skulle få högre stöd.
– Omfördelningen skulle inte innebära några större negativa konsekvenser för svensk livsmedelsförsörjning, och vi ser tydliga miljövinster som minskat metanutsläpp och ett bevarat öppet jordbrukslandskap i skogsbygd, säger Mark Brady.
Länk till rapporten på Agrifoods hemsida:
Fakta:
AgriFoods verksamhet är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Agrifood gör samhällsekonomiska analyser inom bland annat livsmedels- och jordbruksområdet, på uppdrag av Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Analysen i den aktuella rapporten har gjorts med simuleringsmodellerna CAPRI och AgriPoliS.