Johan Kjellberg Jensen är forskare på Centrum för miljö- och klimatventenskap där han arbetar med urban ekologi. Johan har fördjupat sig kring människors, inte minst barns, relation till naturen och inledde seminariet med en forskningsöverblick om natur på skolgårdar.
Fördelar med gröna skolgårdar – vad visar forskningen?
Forskningen visar att det finns en rad hälsofördelar med gröna skolgårdar för barn. Mer och bättre kvalitet på grönska bidrar bland annat till att:
- Locka fram mer rörelse och lek.
- Ge skydd från värme och sol, vilket blir allt viktigare i ett varmare klimat.
- Den kognitiva utvecklingen stärks med bättre arbetsminne och koncentrationsförmåga. Detta beror bland annat på att grönska bidrar till att ge barn bättre luftkvalitet.
- Biodiversiteten av mikroorganismer på skolgården ökar, vilket i sin tur kan ha en positiv effekt på tarmfloran hos barnen som vistas på gården och därmed bidra till ett välfungerande immunförsvar.
- Dämpa stress, något som ytterligare förstärks om man upplever att det finns mer biodiversitet runt oss, till exempel när man hör en större variation av fågelsång.
- Barn får en mer jämlik tillgång till natur.
Johan Kjellberg Jensen understryker också pedagogikens roll i arbetet med gröna skolgårdar:
–Vår relation till naturen formas av kunskap och erfarenheter. Mer och bättre grönska på skolgården underlättar för lärare och pedagoger att väva in exempelvis artkunskap i undervisningen och därmed stärka barns naturkontakt, vilket kan påverka viljan att senare i livet skydda och bevara natur. Så utöver hälsoperspektiven är arbetet med gröna skolgårdar även viktigt i ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv.
Grönskande skol- och förskolegårdar – utopi eller verklighet?
Ulrika Åkerlund har många års erfarenhet som landskapsarkitekt på Boverket, och är nu koordinator för barns och ungas utemiljöer vid SLU Tankesmedjan Movium. I seminariet berättar Ulrika om de regelverk som påverkar hur skolgårdar ska utformas:
- Plan- och bygglagen är den enda lagen som ställer krav på att det ska finnas en friyta vid skolor och förskolor. Denna friyta ska vara tillräckligt stor och lämplig för lek och utevistelse.
- Miljöbalken tar upp olika hälsoaspekter på utemiljön, så som ljudnivåer och luftkvalitet.
- Skollagen säger ingenting om de fysiska miljöerna, men vissa aspekter av utemiljöer tas upp i läroplanen för förskolan och i de allmänna råden för förskolor och fritidshem.
- Produktsäkerhetslagen påverkar utformningen av fasta lekredskap och fallytor.
- Barnkonventionens artikel 31 stadgar barns rätt till lek.
- Mer indirekt kan även diskrimineringslagen, arbetsmiljölagstiftningen, lagen om skydd mot olyckor och kulturmiljölagen påverka utformningen på skolgårdar.
Boverket har tagit fram allmänna råd för att hjälpa kommuner att efterleva plan- och bygglagens krav på skolgårdar. Ett sådant råd berör storleken på utemiljön. Ulrika Åkerlund berättar:
–Den samlade bilden av forskning och praktik visar att en storlek på utemiljön med 30–40 kvadratmeter per barn är tillräckligt för att ge plats till både fysisk aktivitet och natur, utan att det blir för mycket slitage. Genomsnittsytan för skolgårdar i Sverige är knappt 46 kvadratmeter per barn, men det skiljer sig mycket åt mellan kommuner – från 15 kvadratmeter i Stockholms kommun till 169 kvadratmeter i Jokkmokk.
Trots skarpa regelverk visar trenden att skol- och förskolegårdar krymper. Detta beror bland annat på att fler förskolor förläggs i bottenvåningar på flerbostadshus där de delar utemiljö med de boende. En annan anledning är att nya skolor och förskolor ofta är stora enheter med flera hundra barn och elever, vilket gör det svårt att hitta tillräckligt stora tomter för både byggnader och rymliga utemiljöer. Dessutom finns det höga krav på tillgänglighet och säkerhet, vilket leder till att många ytor blir hårdgjorda. Samtidigt ökar nu intresset för gröna skolgårdar säger Ulrika Åkerlund:
–Allt fler kommuner tar fram egna riktlinjer och ser skolgårdar som en strategisk resurs för pedagogik, klimatanpassning och biologisk mångfald. Så även om trenderna för gröna skolgårdar varit negativa, så tror jag att det är på väg att bli verklighet på allt fler skolgårdar i Sverige, och det finns redan många fina exempel att inspireras av.
Erfarenheter från skolgårdsprojekt i Stockholm stad
Malin Jönsson från Stockholm stad är seminariets sista talare där hon arbetar som projekthandläggare med att skapa grönare, mer hälsosamma och klimatanpassade miljöer för barn och unga. Malin betonar att elevdialog är viktigt i utformningen av skolgårdarna, parallellt med att testa exempelvis nya växtbäddar, växtval och gestaltningar. Det som visar sig framgångsrikt kan sedan spridas till andra skolors utemiljöer.
Arbetet är inte fritt från utmaningar. Det kan finnas internt motstånd att ställa om till nya metoder och det är svårt att skapa robust och hållbar grönska på en begränsad yta där det ska rymmas många olika aktiviteter. Det ställs därmed nya krav på skötsel och underhåll av skolgårdarna, vilket i sin tur kräver ny kunskap hos de skötselfirmor som staden anlitar.
Malin menar också att vi behöver se en attitydförändring både hos vårdnadshavare och personal kring gröna skolgårdar:
–Det är helt okej, för att inte säga bra, att barn blir leriga och smutsiga. Det går att tvätta bort och det är en del av barndomen. Vi behöver släppa taget om de hårda ytorna och de perfekta gräsplanerna, och i stället omfamna den naturliga leken och alla de fördelar som kommer med gröna utemiljöer.
Vidare läsning
BECC Policy brief om natur på skolgården:
Natur på skolgården för lärande, hälsa och hållbarhet
Boverkets vägledning om barns och ungas utemiljö:
Förskolors och skolors fysiska miljö - Boverket
Inslag på SVT Nyheter med Malin Jönsson om Gröna skolgårdar:
Skolgårdar i Stockholm byggs om för friare lek och svalka | SVT Nyheter
Inspelning av frukostseminariet:
Inspelningar av LU Lands frukostseminarier | LU Land
