Aerosolers påverkan på klimatet

Åtta av tio människor på jorden lever i miljöer där mängden luftföroreningar, i form av små luftburna partiklar, ligger över riktlinjer satta av världshälsoorganisationen WHO. Enligt WHO orsakar dessa luftföroreningar 3,7 miljoner dödsfall varje år. I Skåne bedöms den genomsnittliga livslängden kortas med sju till tio månader på grund av luftföroreningar.

Luftburna partiklar, eller aerosoler, påverkar också klimatet, dels genom att de interagerar med det inkommande solljuset och dels genom att de bidrar till att bilda moln. Aerosoler kan bestå av hundratusentals olika kemiska ämnen. Hur aerosoler påverkar klimatet beror på deras egenskaper, några aerosoler har en kylande effekt på klimatet medan andra har en värmande effekt. Till skillnad från växthusgaser, som koldioxid, har aerosoler dock överlag en kylande effekt på klimatet. Det betyder att de kan dämpa den globala uppvärmningen.

I sin avhandling har Emilie Öström studerat hur gaser i atmosfären kan skapa partiklar och sedan växa dem större, och vad som sedan händer med dessa partiklar i atmosfären. Målsättningen är att öka kunskapen om dessa specifika aerosolprocesser, för att utveckla och förbättra de klimatmodeller som ger oss prognoser om hur utsläpp av växthusgaser och aerosoler samverkar och påverkar framtidens klimat.

– Trots sin dämpande effekt på den globala uppvärmningen är luftföroreningar fortfarande ett stort hälsoproblem och långt ifrån önskvärda. Eftersom utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser både påverkar klimatet och vår hälsa, och dessutom ofta har samma källor, finns det mycket att vinna på att bekämpa utsläppen tillsammans, säger Emilie Öström, doktorand i miljövetenskap vid Centrum för miljö- och klimatforskning och verksam vid Kärnfysik på Naturvetenskapliga fakulteten.

Emilie Öström försvarar sin avhandling "Modeling of new particle formation and growth in the atmospheric boundary layer" fredagen den 27 oktober kl 9.00 i Rydbergsalen på Fysikum.

Avhandlingen på lu.se