Väderattribution eller extremväderattribution är begrepp som börjat dyka upp alltmer i rapporteringen kring klimatförändringen. Det är väl känt att den globala uppvärmningen leder till fler extrema väderhändelser som torka, värmebölja, skyfall och skogsbränder. Svårare har det varit för forskarna att koppla varje enskild händelses styrka och omfattning till den pågående klimatförändringen. Nu är detta på väg att förändras, genom nya vetenskapliga metoder. Wilhelm May är klimatforskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) på Lunds universitet, med särskilt fokus på extremväder. Även om väderattribution inte är hans huvudsakliga forskningsområde har han läst in sig på ämnet, som växer sig allt större, och höll nyligen en docentföreläsning (se faktaruta) om det. Vi passade på att ställa några frågor till honom om väderattribution och på vilket sätt det har betydelse.
Först och främst – vad är väderattribution?
– Det är när forskare studerar hur olika faktorer påverkat en väderhändelse, och hur sannolikt det är att respektive faktor bidragit till händelsen. I huvudsak handlar det om att utreda om och hur klimatförändringen, som är orsakade av människan, har förändrat intensiteten och sannolikheten för en aktuell väderhändelse, eller om den har andra orsaker, så som exempelvis väderfenomenet El Niño, ett återkommande naturligt havs- och atmosfärfenomen som medför att temperaturen på ytvattnet i Stilla Havet stiger över normala nivåer. Till exempel kan man genom väderattribution slå fast att sannolikheten för att torkan i Amazonas 2023 skulle inträffa ökade 37 gånger, och att torkan blev 50 procent mer intensiv, som en följd av klimatförändringen, som orsakats av människan.
Varför har väderattribution så stor betydelse?
– Den är viktig av flera orsaker. Genom att öka kunskapen om varför och hur extremväder uppstår, kan vi bli bättre på att förutse var de kommer att inträffa framöver, med ökad intensitet och frekvens. Det ger oss i sin tur bättre möjligheter att hantera kommande händelser och förebygga konsekvenserna genom till exempel klimatanpassning. Inte minst på platser där den sociala utsattheten för extremväder som torka och skyfall är hög är detta viktigt
– Genom att vi bättre kan svara på frågor kring hur klimatförändringen påverkar ett visst extremväder, så blir klimatförändringen också mindre abstrakt. Det hjälper människor att förstå att detta inte är ett problem i framtiden, utan att det påverkar våra liv, samhällen och naturen redan här och nu.
Vilken forskning på Lunds universitet bidrar till extremväderattribution?
– Attributionen sker med hjälp av klimatsimuleringar i stora klimatmodeller. Genom modellerna kan vi jämföra världen som den ser ut i dag med hur den skulle ha sett ut utan den pågående klimatförändringen. Genom att mata in data om en specifik väderhändelse och jämföra med historiska klimatdata, så kan vi räkna ut hur sannolikheten för och intensiteten av en viss väderhändelse förändrats över tid.
– Lunds universitet är med och utvecklar denna typ av klimatmodeller, inte minst LPJ-GUESS, där en stor del av att utveckla arbetet sker inom ramen för forskningsmiljön MERGE (ModElling the Regional and Global Earth system). LPJ-GUESS bidrar i sin tur med data till den globala klimatmodellen EC-Earth, vars simuleringar kan användas vid bland annat väderattribution.
Hur används extremväderattribution i praktiken i dag?
– Ett ledande exempel är hur organisationen World Weather Attribution (WWA) jobbar med det. I samband med en extrem väderhändelse samarbetar de med forskare runt om i världen som gör väderobservationer och datorsimulationer direkt efter en händelse. I studierna bedöms också de drabbade samhällenas sårbarhet och exponering för extremvädret, och vilken roll det spelar för hur omfattande effekterna blir. Resultaten offentliggörs så snart de är tillgängliga för att bidra till diskussionerna om, och anpassningarna till, klimatförändringen och extrema väderförhållanden.
– En annan, liknande organisation är ClimaMeter som startade först 2024. De använder sig bland annat av kortare tidsserier än WWA och har inte samma fokus på den sociala utsattheten för specifika händelser.
Vilka utmaningar eller svagheter finns det med extremväderattribution?
– Det finns en stor obalans mellan det globala nord och det globala syd när det gäller attributionsstudier. För att göra studier krävs data, både historiska och från den aktuella händelsen, och resurser. Det finns helt enkelt inte lika mycket historiska data från utvecklingsländer, och inte heller samma resurser och expertis för att genomföra attributionsstudier. Detta är inte minst ett problem då attributionsstudier är särskilt viktiga för utvecklingsländer där utsattheten för extremväder ofta är större än i det globala nord.
Mer information:
World Weather Attribution
World Weather Attribution – Exploring the contribution of climate change to extreme weather events
ClimaMeter
Climameter.org
LPJ-GUESS
LPJ-GUESS – Lund University
