Klimatforskarna Wilhelm May och Paul Miller vid Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) vid Lunds universitet presenterar, tillsammans med medförfattaren Benjamin Smith från Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, en ny rapport som fokuserar på markfrågor och som har använts som input till den svenska regeringens strategi för hur Sverige bör uppnå negativa utsläpp av växthusgaser. Rapporten uppmärksammar de saknade aspekterna av biofysiska effekter eller annat biogeokemiskt inflytande på mark- och vegetationsförändringar relaterat till regionalt klimat och markbaserade ekosystemförändringar i Sverige. Idag fokuserar man i huvudsak på de biogeokemiska effekterna sammankopplade med kolcykeln när man bedömer effekterna av klimatreducerande åtgärder.
Markbaserade lösningar för att mildra påverkan
För att uppnå målen i den svenska nationella klimatstrategin från 2018 har regeringen framhållit att det krävs åtgärder, inklusive markbaserade insatser, för att mildra klimatpåverkan. Den nationella klimatstrategin lyfter fram skogar och skogsbruket som nyckelfaktorer för att minska utsläppen.
– Det framgår tydligt av vår syntesrapport att skogar och skogsbrukssektorn i Sverige kommer att spela en mycket viktig roll för att mildra klimatförändringarna genom att minska koldioxidutsläppen i Sverige och därmed bidra till att uppnå det svenska målet om netto-nollutsläpp av växthusgaser 2045 och negativa utsläpp därefter, säger Wilhelm May.
Wilhelm May och medförfattarna menar att ett så stort fokus på koldioxidbudgeten, i form av kolbindning i markbundna ekosystem som vegetation och jord och att undvika koldioxidutsläpp från fossila bränslen, kanske inte är tillräckligt för att mildra effekterna av klimatförändringarna. Detta då de biofysiska effekterna av förändringar i markanvändningen och marktäcket samt andra biogeokemiska effekter, som till exempel aerosoler och biologiska flyktiga organiska ämnen, också har stora effekter på det lokala klimatet.
– I nuläget finns inga scenarier för mark- och vegetationsförändringar för Sverige, som rättar sig efter målen i den svenska klimatstrategin, som vi kan använda för att bedöma de biofysiska effekterna av dessa förändringar, säger Wilhelm May.
Skogars komplexa effekter påverkas av klimatförändringarna
Till skillnad från vad som ofta anses vara en uteslutande positiv åtgärd visar forskningen att trädplantering på öppen mark kommer att ha både negativa och positiva effekter på temperaturen nära markytan. Även om balansen mellan effekterna är osäker drar man i rapporten slutsatsen att den minskade reflektionen av solstrålning vid ytan leder till en uppvärmning, medan en ökad medelvindhastighet nära marken och summan av avdunstningen från exempelvis mark och ytvatten inklusive transpirationen från växterna, leder till en kylning av temperaturer nära markytan, särskilt under sen vår och sommar.
Effekten av åter- och nyplantering och skogsbruksmetoder som mildrande åtgärder kommer också att påverkas av hur klimatförändringarna kommer att utvecklas och öka i Sverige på lång sikt, enligt forskningen. Varmare temperaturer nära markytan, särskilt på vintern, och minskad nederbörd under somrarna kan motverka skogsplanteringens kyleffekter.
Socioekonomiska faktorer behöver inkluderas i modellerna
Forskarna framhåller att dynamiska och interaktiva socioekonomiska aspekter, till exempel effekterna av klimatförändringar på specifika sektorer, som påverkar växthusgasutsläpp eller mark- och vegetationsförändringar, måste inkluderas i framtida klimatmodeller.
– Det finns ett tydligt behov av modeller som tar hänsyn till interaktiva och sammankopplade biogeokemiska, biofysiska och socioekonomiska aspekter i klimatprognoser, inte minst för att kunna förstå de verkliga effekterna för klimatet och den hållbara utvecklingen och hur detta påverkas av politik och beteende i förhållande till markanvändning och förvaltning. Många framsteg har gjorts, men det finns mer att göra, framhåller Paul Miller.
Forskarna förklarar att det är svårt att inkludera mänskliga beslut i klimatmodellerna, vilket är anledningen till att det generellt sett inte görs.
– Att inkludera mänskliga beslut i klimatmodellerna skulle markant öka mängden dataresurser och komplexiteten i modellerna. Att integrera mänsklig respons på klimatförändringar i modellerna skulle dock ge mer representativa klimatprognoser, avslutar Wilhelm May.