CEC har intensifierat arbetet med analys av policyprocesser på EU-nivå och arbetar nu med att skapa en ”policy hub”. Berätta, vad är syftet?
– Dels vill vi skapa en mötesplats för våra forskare där vi kan dela kunskap och hålla oss uppdaterade om vad som händer inom den gröna omställningen på EU-nivå. Vi vill främja lärande inom organisationen och inte minst underlätta för våra yngre forskare att relatera sin forskning till samhällsutvecklingen. Dels har vi sett att vi behöver bli snabbare på att möta efterfrågan på kunskapsunderlag från beslutsfattare och tjänstemän, nationellt såväl som på EU-nivå. Vi vill ligga bättre till så att vi är förberedda när det kommer in förfrågningar med korta ledtider, och även arbeta proaktivt med att erbjuda underlag vid rätt tidpunkt i utvecklingen av policy och lagstiftning. Vi vill också underlätta mötet mellan samhällsaktörer och forskare genom att öka synligheten i Bryssel av den miljö- och klimatforskning som utförs på CEC och hos våra samarbetspartners.
Är det fler än forskarna som kan ha glädje av detta?
– Ja, i förlängningen alla intressenter vi jobbar med. Det arbete som vi gör inom det här projektet understödjer det samverkansarbete som redan pågår på CEC och inom våra forskningsplattormar och miljöer. CEC har ett särskilt samverkansuppdrag som är likställt med forskning och undervisning, och vi har en infrastruktur för att jobba med policyfrågor som vi ständigt strävar efter att utveckla och förbättra. Det här gör det till exempel lättare för oss att komma in med underlag vid implementering av EU-lagstiftning på nationell, regional och lokal nivå, och vi tror att vårt interna lärande ska komma till nytta i dialoger med intressenter och bidra till en större samsyn när det till exempel gäller de krav som behöver ställas på kunskapsunderlag för att de skall vara användbara.
Hur kommer forskare och andra intressenter få ta del av det ni hämtar in och era analyser?
– Nyheter som är av relevans för våra samverkanspartners och intressenter kommer att publiceras i CEC:s externa nyhetsbrev. Internt utvecklar vi en samverkansyta som ska stå färdig under hösten, där vi ska dela kunskap.
Hur jobbar ni rent konkret?
– Vi arbetar tillsammans med Lärosäten Syds Brysselkontor, genom vilket Lunds universitet är representerat i Bryssel. De har genom Lunds universitets profilområde Naturbaserade Framtidslösningar i uppdrag att bevaka utvecklingen inom några utvalda policyprocesser inom EU:s gröna giv för oss. De bevakar även utvecklingen av EU:s ramprogram för forskningsfinansiering och andra viktiga händelser på EU-nivå, just nu det stundande EU-valet. Därutöver planerar vi dialogmöten i Bryssel, och den kunskap vi får genom projektet ska integreras i planeringen av möten och workshops här hemma med både forskare, intressenter och samarbetspartners.
Vilka policyprocesser ser du själv som mest relevanta inom klimat-miljö just nu?
– Under vintern och våren har vi hållit ett särskilt öga på utvecklingen av Naturrestaureringslagen – Nature restoration law – och skogsfrågor. Den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, seglar upp som en valfråga: Ska CAP reformeras och breddas, och i så fall hur, och hur kan jordbruket främja den gröna och digitala omställningen? Personligen klappar hjärtat starkast för skogen, våra gammelskogar som unik naturmiljö och de svåra frågorna om skogens nyttjande relaterat till att stärka, skydda och ibland återskapa den biologiska mångfalden.