Idag har många städer förtätning som stadsutvecklingsmål. Det bidrar till bättre underlag för kollektivtrafik, minskade koldioxidutsläpp från biltrafik samt mer och bättre service för människor i tätbebyggda områden. Det får också följder som att tomma tomter, gamla industriområden och i vissa fall grönytor och tätortsnära jordbruk bebyggs. Detta skapar i sin tur nya utmaningar, så som bristande tillgång till olika typer av grönstruktur för människor och natur och bullrigare stadsmiljö med konsekvenser för miljö och hälsa. Så hur kan vi ta oss an dessa dilemman och skapa en funktionell stadsmiljö?
Johanna Alkan Olsson är lektor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap på Lunds universitet. Hon arbetar med att länka samman naturvetenskaplig kunskap med hur samhället kan skapa processer och underlag som bidrar till att nå aktuella hållbarhetsmål. Den 25 september föreläste Johanna Alkan Olsson om funktionella stadsmiljöer på LU Lands frukostseminarium. Här följer en sammanfattning av detta.
Fem utmaningar i arbetet med funktionella stadsmiljöer
Genom sin forskning har Johanna Alkan Olsson sett att det finns många och goda stadsutvecklingsidéer för att hantera och undvika negativa effekter av förtätning, men att de är svåra att förverkliga på grund av olika utmaningar. Fem av de utmaningarna är:
1. Avsaknad av systemkunnande och systemfantasi
Människor utbildar och arbetar inom smala delar av samhällsystemet. Denna sektorsindelning påverkar stadsutveckling genom att det begränsar den kunskap människor får av varandras arbetsområden. Detta i sin tur gör det svårt att kommunicera och förstå varandra för att hitta kompromisser och lösningar på olika utmaningar.
– Det handlar också om en bristande systemfantasi. Att tänka på ett annorlunda sätt än vad vi har gjort hittills för att hantera de utmaningar många städer står inför eller är mitt i. Ett exempel där både ökat systemkunnande och ökad systemfantasi behövs är ombyggnaden av befintliga avloppssystem så att de bättre kan hantera de skyfall som blir allt vanligare, och minska risken för översvämningar, säger Johanna Alkan Olsson.
2. Varje lokal kontext är till viss del unik
Kommunen har planeringsansvar och är den som bestämmer över det lokala utvecklingsarbetet. Samtidigt finns det krav och idéer på ett nationellt plan, som inte alltid går hand i hand med den lokala kontexten, menar Johanna Alkan Olsson:
– Ett exempel är biodiversitet och ängar. Det kan finnas näringsfattiga marker som är alldeles utmärkta för att skapa äng i en kommun, medan det i andra kommuner främst finns marker med lerjord som är optimala för odling. De lokala förutsättningarna spelar en viktig roll, och i sin kommunikation med kommuner behöver centrala myndigheter ha koll på detta – vilket är svårt.
3. Ekonomi, politik och maktstrukturer
Det finns maktstrukturer inbyggda i de ekonomiska modeller som avgör om något är lönsamt att bygga eller inte. Så länge det exempelvis är mer lönsamt att bygga på högklassig, stadsnära jordbruksmark än vad det är att bevara den för framtiden, så kommer denna mark bebyggas. Det finns också olika politiska inriktningar som påverkar viljan att bygga på en viss plats eller inte, vilket innebär att styret under aktuell mandatperiod har stor inverkan på de detaljplaner som tas fram. För tjänstepersoner kan detta vara en utmaning. Det ligger ett stort ansvar på dem att ta till sig och kommunicera den kunskap som finns till de politiska instanser som fattar beslut.
4. Översättning av vision och kunskap till handling
Att översätta vetenskaplig kunskap till praktisk handling i stadsutvecklingsprocesser är svårt. Det vetenskapliga underlaget ska integreras i lagar och regler, filtreras genom diverse mål, vidare till byggentreprenörer eller stadsutvecklingsenheter för att sedan implementeras i praktiken. Detta är inte heller en linjär process, utan det krävs en interaktion mellan olika samhällsnivåer och forskningen för att ta fram relevant underlag. Ett aktuellt exempel som Johanna jobbar med är vattendomar, som anger hur vatten får hämtas från en vattentäkt, och hur mycket vatten som ska finnas i täkten.
– Hela Sverige ska få nya vattendomar och vi tittat på vad det finns för underlag. När de passerar lagsystemet – vad händer då? Vad fungerar och vad fungerar inte? Och hur skulle de kunna bli bättre så att vi faktiskt får vattenkraft som har tagit hänsyn till fler aspekter när de får en dom, förklarar Johanna Alkan Olsson.
5. Upptag och användning av ny teknik
Det finns otroliga tekniska möjligheter att jobba med naturvård, men kommuner har ofta ont om tid och utrymme för att hinna med i denna utveckling. Ett exempel på sådan teknik är digitala planeringsunderlag som olika förvaltningar i en kommun kan titta på samtidigt och se varandras utmaningar. De kan också göras tillgängliga för kommunens befolkning så de har en möjlighet att se det komplexa i att bygga en stad, samt ges möjlighet att reagera i fler skeden av planeringsprocessen.
Så kan utmaningarna angripas
Även om alla dessa utmaningar med att skapa en funktionell stadsmiljö kan tyckas nedslående, så menar Johanna Alkan Olsson att det finns lösningar:
Utbildning utanför sitt eget specialistområde. Det gäller för tjänstepersoner på exempelvis kommunerna, men även universitetsutbildningarna behöver bli bättre på att ge studenter ett bredare perspektiv på stadsutveckling. Det behövs också utbildning av politiker i frågor som berör olika funktioner i staden för att ge dem en starkare grund att stå på när de ska fatta beslut rörande stadens service och utveckling.
Ökad innovationskapacitet som kan hjälpa oss att se förbi befintliga system- och maktstrukturer och sätt att jobba med exempelvis förtätning. Men också för att snabbare kunna ta del av och skala upp användning av ny teknik. Det arbetas redan med en del på kommunal nivå, men är också något som universiteten behöver bli bättre på i sina utbildningar.
Bättre underlag för att bättre tillgodose lokala behov. Här kan det handla om underlag som visar skillnaden i socioekonomi, grön infrastruktur, biologisk mångfald, översvämningsrisker och så vidare. Det finns exempelvis kommuner som börjat arbeta med digitala tvillingar, det vill säga en kopia i datormiljö av en motsvarighet i verkligheten. Med hjälp av en digital tvilling kan kommuner bland annat simulera olika händelser för att se hur det skulle påverka exempelvis flödet av bilar i innerstaden. En digital tvilling underlättar att kommunicera, se och prioritera vad man vill fokusera på för att få en funktionell stad.
Samverkan och samarbete behövs i allt större utsträckning. Både inom kommuner, mellan kommuner och mellan kommuner och regionala och nationella myndigheter. Ett exempel på detta är så kallade policylabb, vilket enligt Formas beskriv som: ”en samskapande utvecklingsprocess som samlar en grupp aktörer för att testa, experimentera och lära inom policyutveckling, med fokus på exempelvis nya arbetssätt, riktlinjer och regelverk.”
För att ta sig an de utmaningar med de angreppssätt som Johanna Alkan Olsson identifierat, föreslår hon att vi slår många flugor i en smäll:
– Genom att kombinera innovation, underlag som innehåller både bättre innehåll och bättre teknik och nya samarbetsformer där vi stöttar varandra inom och mellan kommunens gränser – så har vi kommit en god väg i arbetet med att skapa funktionella städer.
Mer information och exempel på projekt inom området
- Slutrapport: Hållbar välfärd för den nya generationens socialpolitik | Lund University Publications
- Policylabb för klimatanpassning - Biosfärområde Storkriket
- Så rustas städer med naturen som förebild | Lunds universitet
- Digitala tvillingar kan göra kommuner och företag bättre rustade för framtiden | RISE
- Beslut för hållbar utveckling: Nya idéer kring samverkan för bättre kunskapsunderlag i miljömål | Karlstads universitet (kau.se)
Inspelningar av LU Lands föreläsningsserie om funktionella landskap | LU Land
